Vecka 21

Kortveckor betyder alltid massor att göra, denna vecka var inget undantag.
Förutom att det var dubbla reklamsorter varje dag utom fredag, så hade vi två sjuka.
Dessutom så var det massor av post!
Vi fick slita i värmen, kan jag lova!
 
 
Fast det var så vackert att köra ut posten i vackra Valles böljande landskap.
Där körde jag på tisdagen och här bjuder jag på några bilder därifrån.
 
 
Älskar våren och senare hösten, då träden så tydligt skiftar i former och färger.
Spetsiga mörkgröna granar mot bulliga ljusgröna lövträd och vitblommande körsbärsträd där emellan.
 
 
Rapsen blommar på vänster sida om alléen och maskrosorna lyser gult bakom alléens stammar.
 
 
Ett helt fält fullt av tätt blommande maskrosor!
 
 
Onsdagen och fredagen körde jag ut mot jordbrukslandskapet invid den stora slätten.
Där skiftade åkrarna i olika gröna toner, mot brun jord och gula rapsfält.
 
 
Så hade plötsligt maskrosorna blommat över och dikeskanterna var nu fulla av maskrosbollar.
 
 
Här ligger den lilla sjön spegelblank och stilla i solen.
 
 
Hittade en vit snigel på en av mina långpromenader, det är första gången jag sett en sådan.
 
 
En annan sak jag sett under mina promenader i veckan, är att körsbärsträden tappat alla sina vackra rosa blomblad.
 
 
Vår stad har en massa imponerande Kastanjer som alla blommar nu!
 
 
Hittade oxå ett tecken på att något/någon vill att jag följer påbudet om färdriktning, undrar så om jag missade destinationen?
 
 
Rosa bubbel med myntablad och is, bjöd jag mor min på medan vi grillade på torsdagen.
Skickade med henne en stor rosenbukett att njuta av idag på morsdag.
 
 
På lördagen var jag på Sushifest med ett gott gäng jobbarkompisar!
Vi satt hela kvällen igenom på balkongen och skrattade så vi kiknade, det var så länge sedan jag hade så roligt!
 
 
Veckoslutet, med fredagen inräknad, har gett mej sommarkänslor! 
 
 
Ljuvliga sommartid, vad jag har längtat efter dej!
Det är så härligt att sätta fötterna i flipflopparna och ha en löst hängande klänning på kroppen, innan jag sätter mej i skuggan av äppelträdet och läser en bra bok.
 
Så avslutar jag med ett helt gäng Instagrambilder från denna vecka!
Det blev nästan en bild per dag denna gång!
 
 
De två sista bilderna är två av tre trissbilder med temat 4, den sista bilden har jag inte bestämt vilken jag ska ta än.
 
 
En sak som blivit tydlig denna vecka är hur fort saker och ting kan ändra sej.
Att vägen genom livet verkligen har höga toppar och djupa dalar.
Och hur illa jag klarar av stress.
En bra bieffekt av att gå ut på en timmes promenad efter jobbet, är att där renar promenaden stressens dåliga energier till mjuka och sköna energier.
Det här att plötsligt inse att jag har egentid, det tog tid för mej att förstå.
Att hinna med min egen hälsa har under barnens uppväxt, varit en förhandlingssak.
Ju äldre de blev, blev min egentid större trots att jag inte insåg det.
Så kom skitåret 2015 med alla bottennapp och min egentid fanns inte alls längre.
Nu är jag så oerhört medveten om att jag har en skadad kropp, som jag måste vara rädd om.
Hoppas så att mötet på tisdag med min yogahandledare ska vara det jag så väl behöver.
Och maken med förstås.
Nu har det tyvärr kommit ett hårt bakslag för hans psykiska balans, då han plötsligt inte kan gå ner för rampen från sitt permobilgarage själv.
Det låser sej så till den milda grad att han "fryser" fast mitt på rampen.
Igår och i fredags kunde jag få ner honom, men idag var det nära att inte ens det gick!
Hoppas så att vi får komma till en ortoped så snart som möjligt, för att inte detta ska bli ett permanent problem...
4
Pernilla

Det är nästan så jag också börjar längta tids du ska köra vid ditt Valle. Då bjuder på extra ordinär bilder. Sååå vackert. Förstår verkligen att du gillar den turen.
Det där med potatismosen, så här är det. De som har diabetes typ 1 (typ 2 är jag inte påläst på) har ofta svårt att hinna reglera insulin till rent socker, som saft och sylt och till mjölk. Mjölksocker är förödande för min tjej men det är väldigt individuellt. Blandningen av redan prossesad potatis ( mosad och klar) gör att blodsockret sticker iväg snabbare än insulinet. Man kan ju ta insulin långt före men uppstår nästa problem. Efter maten han kroppen inget att jobba med. Moset är ju klart, liksom och få sjunker blodsockret för snabbt. Först blir man sky hög, sen dimper man och blir jättelåg. Svårt att hantera, helt enkelt. I pulver finns inte riktigt samma sammansättning och där går det att hantera men är långt ifrån bra. Man kan inte träna efter att ha ätit mos. Det håller man sig inte så. Man måste ha mer fibrer som bas, typ.
/P

Mirre - Sweetwords

Oh så fint med alla rapsfält och så härligt med jobbfesten, sådant behöver man, låter helt underbart

Agneta

Underbara bilder!
Jag var i Uppsala i helgen och fick uppleva blommande rapsfält, körsbärsträd i massor, tjocka mattor av vitsippor och därtill 29 grader varmt!
Och nu när jag ser dina bilder, inser jag att de vackra blommande träden vid ån i Uppsala - var kastanjeträd! Tack för det!! :D

Malin B

Vilken högsommar!
Det gäller att ta hand om sig själv, lättare att säga än att göra ibland men ack så viktigt!
Hoppas innerligt att det löser sig med rampen för din make.