Gråväders dag
De små skogsvägarna är ishala fortfarande och på alla små grusvägar annars, ligger leran djup.
Slirar både i leran som på isen.
Har sett en strimma blå himmel idag!!
Tänk vad upplyftande det var att se den!!
Två historier från mitt jobb, som hände idag, får ni nu av mej:
Den försvunna bilnyckeln.
Vi sitter och äter frukost, när AJ kommer in och frågar A (som är bilansvarig):
- Jag hittar inte R8s nyckel, den hänger inte i nyckelskåpet, men bilen står på parkeringen.
- Jag har inte en aning, säjer A, jag jobbade inte igår. Fråga om någon som jobbade igår kväll har den i fickan.
- Ingen av oss hade den bilen igår, säjer jag som jobbade kvällen igår.
- Vem körde igår på dagen då? undra A.
- Peter, svarar någon.
- Ring honom och fråga om HAN har nyckeln i fickan då, säjer A.
AJ går iväg.
Efter ett tag kommer han tillbaka med en nyckel i handen och säjer:
- Peter hade hängt tillbaka den, det var han helt 100 på. Den här nyckeln hittade jag på ditt skrivbord, kan jag ta den?
- Den fungerar inte tyvärr, det går inte ens att öppna dörrarna med den. Den måste programeras om först...
- Men vad ska jag köra för bil då, undrar AJ desperat.
- Nyckeln måste ju finnas någonstans! utbrister A irriterat och ser hela sin frukostrast försvinna. Kanske har någon annan nyckeln i sin ficka!
Här blir det protester från alla håll, något om att ingen går väl och hämtar fel nyckel på pin tji!
Då reser sej Morgan upp och säjer att han kan kolla i datan som hör till nyckelskåpet, vem som hämtat ut nyckeln.
Efter ett tag kommer han tillbaka och maken till spjuverblick och storleende har jag aldrig sett på honom!
Han öppnar dörren, stannar i dörröppningen och säjer högt:
- Den ligger i Gun-Britts ficka!
Alla ser ut som vi är fallna från skyarna, för vi har ingen Gun-Britt som jobbar hos oss.
- Gun-Britts alias är Gunnar, säjer Morgan då.
Gunnar sticker ner handen i sin ficka och fiskar fram R8s nyckel...
Han hade pratat med någon som hämtade en annan nyckel ur det andra skåpet, samtidigt som han bara stuckit in handen och tagit nyckeln brevid den han skulle ha.
Förklaringen till Gun-Britt, är att vi alla har egna koder kopplade till våra namn.
När vi öppnar skåpet står vårt namn och nummer på displayen (Var är den displayen, undrade Gunnar som aldrig sett det!).
Den som gett oss våra koder och knappat in våra namn, hade gett Gunnar ett annat namn!
Eftersom han på dessa 5 år vi haft skåpet ALDRIG sett displayen, hade han alltså inte sett att han fått ett nytt namn!
Att plötsligt få heta Gun-Britt på vårt jobb, särskilt som man egentligen heter Gunnar, kan bara sluta på ett sätt!
Resten av dagen har han fått höra:
- Jag har alltid tyckt du sett lite feminim ut!
- Skäggiga damen!
- När du ska lägga ditt korta hår så rekommenderar jag de små spolarna!
- Smörj in dina händer ordentligt innan du försöker sätta på nylonstrumporna!
Spöket på postkontoret.
Ända sedan vi 2001 flyttade till de lokaler vi är i nu, har vi haft stora bekymmer med elektriska prylar.
Oftast fungerar inte kortläsaren, annars är det datorerna som plötsligt stängs av eller skrivaren som lägger ner.
Flertalet reparatörer och datakunniga har kommit och inte hittat några fel alls.
De har bytt ut kortläsare på löpande band och flertalet gånger har skrivarna programmerats om.
Inget hjälper.
Det är inget fel, men de fungerar plötsligt inte.
När jag kommer ut i sorteringslokalen efter frukosten med "Gun-Britt", står vår chef Emma och ser helt uppgiven ut.
Det därför att P och S står och sliter allt vad de kan i var sin dörr som går till elcentral och fläktsystemet.
Dörrarna har gått i baklås.
Helt uppgivet säjer Emma, hur F..N kan två dörrar gå i baklås när ingen av dem har lås?
Hon sträcker upp armarna i luften och utropar frustrerat (för elektrikern står bakom henne och väntar på att få reparera ledningarna som går till motorvärmarna):
- Det är precis som någon jävlas med oss!!
- Ja, svarar jag, det måste vara vårt spöke.
- Det måste det vara, säjer Emma, han sitter och håller emot på andra sidan och skrattar åt oss!