Vecka 43 2019
Sista veckan med sommartid i våra klockor.
Varje vår gnäller jag hur illa jag tycker om det här fåniga att ställa om klockan två gånger om året.
Mår nämligen fysiskt illa på våren av att ställa om min inre klocka.
Nu när vi ställer tillbaka tiden och vinner en timme, mår jag bättre.
Trots det är det en chock att det blir så fort mörkt.
Måndag morgon på väg till jobbet.
Det hade regnat och blåst hela natten.
Älskar cyklar, särskilt damcyklarnas mjukt formade ram.
Det som ser ut som dimma var i själva verket regndis.
Eftersom det nu var vindstilla så låg regndropparna tätt överallt och såg ut som små diamanter.
Det var inte bara i gräset, men det var extra vackert där.
Om ni tittar noga på nyponbusken längst ner i bildens högra hörn, kan ni skymta regndropparna där.
Molnen låg tungt över bergets kam.
Trodde att alla löv måste ha blåst av under nattens vind- och regnbyar, men inte alla träd var kala.
Kommer ni ihåg bilden från tisdagen vecka 42?
Alla de stora höga träden har på en vecka förlorat alla sina löv, det går för fort!
Denna allés träd hade de flesta av sina löv kvar!
Kommer ni ihåg bilden tagen på nästan samma ställe som jag tog i juli?
Regn, särskilt mycket regn, gör alla grusvägar till lervägar.
Vilket gör att våra bilar ser ut som lerbilar.
Så jag åkte med den bil jag haft på måndagen och tvättade den.
#Skitgris hade platsat även på postbilen eller hur?
Detta hade någon fyndig person skrivit i smutsen på en lastbil.
Tisdag morgon möttes jag av en klarblå himmel och månen syntes väl mot den blå himlen.
Även om det mulnade på över dagen, så var det nästan 15° varmt och vindstilla.
Men trots det var det stora löv dalar dagen.
Ser ni vad fort denna allés träd tappat sina blad?
Jämför med de gula träden från dagen innan...
Här hittade jag höstens vackraste plats!
Det var tur att jag jobbade denna tisdag, för dagen därpå var alla löv på marken.
Visst är det otroligt vackert med en gul värld?!!
Kommer ni ihåg mitt favoritträd?
Det här ser jag när jag står vid lådorna under trädet.
En annan vinkel under trädet.
Och utsikten bakåt via sidspegeln.
Älskar verkligen detta träd, både på våren då körsbärsblommorna blommar och höstens vackra färger på löven.
Så bjöd vännen Cattis in till Afternoon Tea, efter att ha bakat allt ni ser!
Det var så himla gott, jag tror aldrig jag ätit så mycket goda kakverk förr!
På onsdagen hade jag fridag och jag började dagen med att gå till min psykolog.
Här ser ni mitt favoritträd i stan, som varje höst flammar i de allra vackraste röda färger!
Det där med känna frid av att vara ensam är något nytt för mej.
Så detta citat stämmer inte riktigt på vem jag var förr.
Istället stämmer det på mej nu.
Det är härifrån min resa startade förra våren.
Först när jag träffade min psykolog i augusti förra året, fick jag verktyg att ta mej ur alla dessa nio punkter av dålig gränssättning (bland annat).
Har visat er en gång tidigare denna "kyrkogård" av "oinhängda" bilnycklar.
Blir så trött på att det är så många som slarvar med detta.
På väg hem från jobbet så passerade jag ingången till Botàn (botaniska förkortning).
Det såg så otroligt vackert ut i mörkret.
Fredag morgon och det blåste rejält i byar (syns inte på bilden).
Det blåste rejält hela dagen och massvis av träd hade tappat stora mängder löv under nattens blåst.
Vilket gjorde att det såg ut att sitta påskfjädrar på många träd.
Massor av kajor hade suttit i trädet innan jag kom och skrämde bort dem.
Här ser ni att lövträden på berget har blivit kala, på en vecka.
Dramatisk himmel.
Tanka bilen får jag oxå göra på mina jobbardagar.
Så har jag köpt nya tajts, som nog blir mitt val av kläder då jag i slutet av nästa vecka åker med yngsta dottern till London.
Söndag förmiddag i trädgården.
Ett enda Instagram inlägg denna vecka, blev från det sagolika tisdagsstället.