Efter ett ytterst spännande år återkommer jag
Hej och välkommen till min sida igen!
Vet inte om det finns några följare kvar här och är så fallet så är jag både förvånad som tacksam.
Ni tåliga underbara människor förtjänar ett stort pris för er väntan!
I februari för ett år sedan skrev jag att "jag var tacksam för att jag för första gången i mitt liv upplevde ett tillstånd av inre harmoni, ro, balans och tillfredsställelse. Detta fick mej att känna mej otroligt stark och stolt över mej själv. Och med en stor kärlek till livet."
Efter ett ytterst spännande år, där jag lärt mej massor om mej själv och klivit mycket långt utanför min bekvämlighetszon, så har den känslan jag beskrev förra året mångdubblats. Hade faktiskt inte en aning om att jag är så här stark och kunnig, som det här året visat mej. Den förståelse jag visar mej själv har jag även för de människor som finns i min omgivning. Vilket i sin tur ger än mer harmoni och tillfredsställese. Trodde inte en människa ens hade denna möjligheten att leva ett liv så här, där jag tar ansvar för mina val, känslor och mina handlingar, samtidigt som jag även kan hjälpa andra. Jag har hittat min plats i livet där det är meningen att jag ska vara. Det bästa är att min plats/yrkestitel har ingen bestämd arbetsplats.
Sol och dimma med ett stråk med tranor gör himmelen magisk.
Ett säkert vårtecken är då gruset sopas/blåses in på gång- och cykelvägar inför gatusopningen startar.
Från början av februari i år har jag och älsta dottern gått ut på morgonpromenader tillsammans trots att vi bor 2 timmars bilväg från varandra. Vi ringer upp varandra och pratar 1 timme och 30 minuter med varandra undertiden vi går vår 1 timme och 10 minuters slinga och avslutar med yogastretch. Yogastretch är något jag kommit på är bra för min kropp och det är stretching med yogarörelser, vilket sedan avslutas med, meditation ibland, men oftast med solhälsningar. Det är något som kommit att bli mycket betydelsefullt för oss båda. Det ger nämnligen oss bra energi hela dagen, vilket vi behövt båda två.
På morgonpromenad tillsammans på riktigt eller som jag oxå kan skriva IRL.
På denna fridfulla plats nedanför älsta dotterns hus finns denna lada. Här gjorde vi yogastretchningen och solhälsningarna.
Efter promenad, yogastrechning och solhälsningar var det dax för frukost.
Titta vilken fiffig idé älsta dottern hade med att få bort symaskinernas störiga sladdar.
Min utsikt genom fönstret och över bordet, då vi sydde på våra olika projekt.
Sista veckan i mars hade jag helt ledigt, då de tre sista skolinlämningarna var inlämnade och den tredje säsongen på kyrkogårdsförvaltningen väntade den 1 april, så åkte jag till älsta dottern och spenderade några dagar tillsammans med henne. Vi tog våra vanliga morgonpromenader, gjorde yogastrech och solhälsningar tillsammans, fast nu på riktigt. Vi åt frukost, en stor brunchliknande frukost, innan vi betade av en del gemensamma projekt. Fotona visar på ett av det största, våra syprojekt. Det här besöket hos Elin var nog en av mina mest givande besök, jag fyllde på potten av god energi, kärlek och förväntningar på framtiden.
Så avslutar jag här med en tanke som jag helt nyligen förstått den verkliga innebörden av:
"Striving to be the best is a mistake. It creates an illlusion of an endpoint - and a delusion that you can only succeed by beating others.
Striving to be better shifts the focus from victory to mastery. You're competing with your past self and raising the bar for your future self."
And another quote:
"My favorite drug is talking to someone who's actually listening."