Vecka 43 2018

 
En oväntat lågmäld vecka.
Träffade psykologen och vi lade upp hur vi ska ses i november och jag fick ett nummer till en annan läkare, som hon rekommenderade.
Har tagit kontakt med den hälsan, men än inte fått svar.
Var hos healern vilket var underbart skönt och jag fick många bra tips på avslappning och annat.
Tränade på gymmet och orkade konstigt nog med två tunga pass denna vecka!
Konstigt var det med tanke på att jag varit hängig och trött i kroppen hela veckan.
Har väntat på att bli ordentligt förkyld, men det enda som hände var att jag fick mens...
 
 
Har druckit många koppar te och suttit ömsom och kollat på film, ömsom och skrivit i boken.
Utdrag ur boken skrivet i veckan:
"De första nätterna efter det katastrofala läkarbesöket var jag så uppe i varv, så jag bestämde mej för att börja äta min medicin igen. Dock endast en halv tablett per natt. Fem nätter höll jag ut, innan jag slutligen bestämde att den ger bara dålig mage. Allt har fungerat utom två nätter denna vecka. Varje kväll lyssnar jag på musik som avslappning. De två nätter jag nu ska berätta om, så stängde jag av Spotify och lade mobilen på laddning. Första natten upp och ner under min kudde och andra natten upp och ner på sängbordet. Båda gångerna fick jag sova en timme innan mobilen första natten började spela musik via Spotify, men ingen musik jag har i någon av mina många listor. Blev lite konfunderad hur den kunde gå igång när den låg upp och ner under min kudde. Bestämde mej dock för att jag måste kommit åt displayen på något sätt. Andra natten lade jag den därför på laddning upp och ner på sängbordet. En timme fick jag sova även denna gång innan mobilen började spela den låt på den lista jag lyssnat på innan som kom efter den sista låt jag lyssnat på. Förstår inte hur i all världen det kunde gå till.
Båda gångerna kände jag en närvaro i sovrummet, men inget hotfullt. Sa rakt ut i luften till den som lekt med min mobil, att låta mej få sova på nätterna! För jag behöver min sömn. Efter det så blev det lugnt. Om det berodde på att jag rådfrågat min healer vad och hur jag skulle göra för att bli av med obehaget och oron, eller att det räckte med att jag bad närvaron sluta, vet jag inte. Struntar i det, för jag behöver verkligen vara fri från obehag och oro om jag ska sova gott."
 
 
På väg hem ser jag att de små kastanjerna vid skolan verkar tappat alla sina löv samtidigt under natten.
 
 
På fredagkväll hämtade jag älsta dottern vid tåget.
Hon skulle sova över för att det gick inga så tidiga tåg från Stockholm mot Göteborg som behövdes.
Så tidigt på lördag morgon skjutsade jag henne till tåget och halvvägs framme var det vinter!
 
 
Det var den vackraste gryningen i rosa i backspegeln, vilket naturligtvis kameran inte uppfattade.
 
 
Det hade blåst kraftigt och det var blötsnö, så det syntes från vilket håll snön kom.
 
 
Himlen var täckt av tunga moln som hängde lågt mot marken.
 
 
Men på väg hem så var jag tillbaka till hösten igen!
 
 
Denna vecka har jag lagt upp hela SJU Instagrambilder!
Vi börjar med tre härligt höstiga gyllene bilder.
 
 
Och avslutar med tre vinterbilder innan hösten är tillbaka!
 
 
På glaset till en busskur hade någon lämnat ett trevligt meddelande!
 
 
Allt är sprutat med ett lager blötsnö.
 
 
Snart hemma igen på lördagen morgon, då molnen lättade och solen tittade fram igen.
Och inte en snöflinga som landat på ca två mils avstånd söderöver.
Vi bor i ett land med stora variationer på väder och särskilt i brytningstider.
 
Så har det då blivit vintertid, inte bara med snö utan det har blivit mörkare en timme tidigare än förut.
Har sagt det i en massa år, att jag förstår verkligen inte meningen med att hålla på och ändra mellan sommar- och vintertid.
Mår fysiskt dåligt i två veckor på våren då jag förlorar en timme på morgonen.
Varför kan vi inte bara ha normaltid hela året igenom?
När ska det hända något och inte bara pratas om att lägga en permanent tid utan byten i framtiden?
Eller är jag den enda som tycker detta är onödigt och tillkrånglat?
 
Så är det en sak jag nu verkligen förstått, inte nog med att jag inte längre kan läsa som förr, jag kan inte lösa korsord längre!
Det är så konstigt, för jag vet att jag kan lösningen, men när jag ska skriva orden så är det blankt i mitt huvud.
När jag läser en bok, så kommer jag en halv sida och sedan vet jag inte längre vad jag läser.
Förr, som i maj/juni läste jag nästan 2 böcker i veckan!
Och löste korsord ur 7 tidningar samtidigt!
Undrar om det är ett tecken på klimakteriet oxå?
4