Vecka 8 2020
Det har varit en mycket turbulent vecka, både inombords som vädermässigt.
Inombords har tankevindarna rasat värre än stormvindarna utomhus.
Försäkringskassans avslag av min sjukpenning gick inte att undvika, min kontakt på VC Rehab koordinatorn, hade bara ett råd att ge mej - överklaga.
Sedan sa hon att det nog inte hjälper mej särskilt mycket trots allt, men det är det enda jag KAN göra.
Så jag ska överklaga beslutet och hoppas på det bästa händer.
Det som varit den största tankestormen inom mej, är att datumet närmar sej då jag får veta om jag kommit in på skolan eller inte.
Känslorna som tankarna att komma in eller inte rör upp, är kraftiga svängar.
Ena minuten är jag lycksaligt och förväntansfullt övertygad att jag kommer in, bara för att i nästa minut vara helt övertygad om att jag inte kommer in.
Den här utbildningen är starten av mitt nya liv och jag vill börja redan nu, men om jag inte kommer in så känns det om jag skulle dö.
Vill nämligen sluta på Posten och helst av allt nu på en gång.
Denna berg- och dalbana som känslorna ger mej är lika jobbiga som de stormande tankarna.
Försöker helatiden att inte dras med åt något håll, men det är faktiskt helt ärligt så svårt och drar massor av min energi.
Måndagens väder stormvindar som får landningsbanans vimpel att stå rakt ut.
Var hos min healer, som bor nästan granne med flygfältet.
Tisdagens väder - blåsigt.
Vimplarna smattrar i vindbyarna.
Har varit hos min psykolog och lärt mej ytterligare nya verktyg i konsten att spara på min energi.
Är så otroligt tacksam för min psykolog!
Onsdagens väder - halvklart och nästan vindstilla.
Så otroligt skönt att få vila öronen från den dånande vinden.
Höstsådden har kommit långt i sitt växande.
En något avvikande bildkomposition för mej, normalt nog hade jag nog haft skärpan i speglarna på bilen och inte på marken.
Vet inte vad jag tänkte på när jag tog bilden.
Ett härligt ekipage, ett litet russ som drar på en vagn och körs av en gråhårig kvinna med en hund brevid sej.
Och pricken över i:et är den röda vimpeln!
Dagens stora smil spred sej över mitt ansikte.
Fredagens väder - stormvindar och halvklart väder, mot kvällen kom regnet.
Här kör jag mot baksidan av travbanan på bilvägen, framme vid det stora lövträdet i mitten av bilden, körde ekipaget framför mej in på rakbanan.
Nyharvad jord och upprörd sjö har samma krusiga yta.
När man kör i alléer i blåsigt väder, dånar trädens kronor av vinden.
Tycker faktiskt att det är lite läskigt att åka under dessa gigantiska och gungande grenar.
Tänk om de går av!
Videkissar.
Det har regnat rätt mycket denna vinter, det ser ut som denna hage blivit en sjö.
Levererar ett paket och blir omsvärmad av keliga katter.
En älgko med kalv tuggar på grenar på kalhygget.
Har haft många samtal om det här med att tappa vänner längs livsvägen.
När jag tappat en vän, så har jag alltid mått dåligt över det.
Nu vet jag att man utvecklas i olika takt och åt olika håll och det är därför som man tappar vissa vänner.
Sedan så har vi det här med att låta någon gå för att finna någon ny, som passar bättre med den jag nu är.
Här hissar jag en flagg för ett bra Instagramkonto - Ekotipset.
Massor av bra tips om allt möjligt i vardagen.
Lördagens väder - stormvindar med växlande mellan halvklart och regn.
Nu har jag bara en vecka till där jag jobbar min halvtid och jag hoppas så att jag får ett bra besked i början av nästa vecka.
Det är plågsamt att hänga löst i ovisshet.
Håll tummarna för att jag kan starta nästa steg i mitt liv!