Året 2018

Sammanfattningen av året 2018 är "ett jäkla skitår".
Och sammanfattningen av "ett jäkla skitår" är en uppsjö av negativitet från alla håll och utan någon frizon.
 
"Den femte djävulen du möter innan Buddah, är sorg, som får dej att känna dej misslyckad och allt i ditt liv meningslöst."
 
Trots det så citerar jag älsta dottern:
"Något jag har lärt mej är att varken en tuff tid eller ett jobbigt år, bara kommer med tråkigheter. Det kommer även många fina minnen, lycka och kärlek!"
 
 
 
Mina favoritbilder för 2018
 
 
Frustrationer, negativitet, sorg och nedstämdhet har verkligen styrt vårt liv detta år.
Makens återgång till att bli liggandes i soffan och kräva mer hjälp i vardagen, ledde till frustrationer och sorg för oss båda.
Vintervädret var hemskt ända från sista veckan av januari fram till början av april.
Det snöar, töar och fryser på, vilket betyder slipprig lera, isiga vägar eller snömodd som kittar igen mönstrena på bildäcken och slår ut funktionen av dubbarna.
Frustrationerna över att vara chanslös mot naturens krafter är överväldigande.
Den 12 mars i slutet av postturen på den värsta jobbardagen i mitt postliv.
Har aldrig varit så rädd för att dö som då, det låter överdrivet, men det är sant.
Och min nya chef på jobbet sprider så mycket negativitet, oro och misstämning omkring sej, bara för att hon egentligen inte kan handskas med människor.
Både när min morbror berättade att han hade cancer och när han senare dog, påverkade det hela min situation, för det drog med sej en hel massa problem med närstående.
Vilket gav massor av frustrationer och stor sorg.
I april så kommer negativiteten även till vårt trapphus, för att husägarna utverkar helt nya regler efter 23 år, vilka känns rent av kränkande av vårt utrymme.
Negativitetens nattsvarta tentakler nästar sej närmare och närmare.
Under den varmaste sommar i mannaminne, gäller plötsligt nya regler från husägarna även vår uteplats.
I frustrationerna över att känna sej trängd, händer det som inte får hända i ett litet hyreshus - osämja.
Det dröjde ända till hösten innan jag kunde tala med hyresvärdarna igen.
Fast något är förlorat, jag försöker fortfarande undvika dem.
I maj hade vi sex veckor utan internet under den tid då vi verkligen behövde det som mest, för att kunna ordna med allt som rörde begravning, posthantering, advokatkontakter och försäkringskassan.
Alla dessa samtal var nog det som tog knäcken på mej till sist.
Allt var så krångligt och svårjobbat.
Ett problem visade sej grena av sej till ett helt rotsystem av problem.
När jag nästan såg slutet på min "ToDo" lista, kom det alltid en helt ny lista problem att lösa.
Maken satt i telefon med ömsom Boxer som Fiberföretaget, vilka bollade omkring oss som heta potatisar.
Något som oxå tog på krafterna var att köra post i bilar som saknar AC när det är över 35° varmt i skuggan.
Och att använda sin semester för att rodda i bekymren med Tingsrätt/Överförmyndarmyndighet/Advokat/GodMan är inte något som underlättar i tillvaron.
 
 
När jag ser vilken press jag haft ända sedan starten av 2018, förstår jag varför jag är där jag är.
Då har jag inte ens nämnt sorgen efter beslutet om att sluta hyra sommarstugan och oron över att orka tömma  den.
Inte heller bekymren med de idiotiska läkarna och alla turer med Försäkringskassan, både för mej som för maken.
 
 
 
Minnen från 2018
Sista veckan i mars åkte jag till Stockholm och hjälpte älsta dottern och pojkvän att flytta till sin första gemensamma lägenhet.
Hon spelade in en vlogg på det.
Roligt, men tungt för kroppen.
 
 
Avslutningen av andra veckan i juni var älsta dotterns 30-års fest ute i trädgården och övernattning för 6 personer.
Födelsedagsfesten blev magisk och det var helt underbart att ha den i trädgården.
 
 
Mitten av juni var det dags för begravning i Dalarna.
Veckan därpå, sista veckan innan min första semestervecka, så var det en jordbävning hos oss!
 
 
I mitten av augusti  kom båda döttrarna hem och spred sin kärleksfulla magi över vardagen och fick igång mej på roligheter.
Tack yngsta dottern för att du hittade min pärla till psykolog!
 
 
I slutet av första veckan i september åker jag till Stockholm och hälsar på döttrarna, en fullständig vitamininjektion!
 
 
Andra veckan i september brakar mitt liv ihop, jag har nått vägs ände på den stressfulla utmattningsvägen.
 
 
Sista veckan i november åkte jag och hälsade på älsta dottern och vi hade en underbar långhelg ihop!
Hon gjorde en jättemysig vlogg om det.
 
 
 
En mycket hastigt påkommen och ett snabbesök hos älsta dottern på väg upp till Dalarna för att hämta de saker vi ärvt av min morbror.
Så fick jag min födelsdagspresent av älsta dottern, en vacker fotobok av hennes egna bilder!
 
 
Tänk att få avsluta året med den bästa julen på mycket länge!
Huset fullt av ungdomar och vänner som kom förbi och sjöng lite Christmas Carols för oss.
Julaftonen blev magisk!
Tog inte en enda bild själv, varken med kamera eller mobil.
Älsta dottern filmade bara till en vlogg, så detta är den enda stillbilden.
 
 
Utflykter och fotograferingar
 
Näst sista veckan i maj var älsta dottern på besök några dagar och vi åkte till vackra Valle  i vårskrud och fotade.
 
 
Andra veckan i juni hade vi photoshoots  i trädgården, på stan och vår sommarstugas klippvik.
 
 
Näst sista veckan i september kom älsta dottern en snabbis för att reka fotoplats för sin nästa Bauer inspirerade bild.
Vi åkte till Tivedens Nationalpark och möttes av rena sagoskogen!
 
 
Andra veckan i oktober kommer älsta dottern och hälsar på, egentligen hade vi tänkt starta en "renovering" av vardagsrummet.
Nu blev det inte så, för sofforna kom senare och varken dottern eller jag var i våra bästa former, så vi åkte på photoshoots istället!
Det är det vi är bäst på att göra!
 
 
Andra lördagen i november åkte jag och vännen Cattis till Kristinehamn och vår favoritbutik Lev Vackert.
 
 
Något jag saknat 2018 som jag önskar 2019:  Hälsa.
 
Något jag önskar jag gjort mer: Lyssnat mer på min kropp och mina vänner om att sköta om mej bättre.
Inte ens ett massivt ryggskott fick mej att fatta hur allvarligt mitt läge var.
 
Något jag önskar jag gjort mindre: Reagerat mindre av frustrationer, ilska och nedstämdhet. De knäckte mej nästan.
 
Favoritserier: Mr Sunshine, Something in the rain och Det sitter i väggarna.
 
Bästa böcker lästa av för mej nya författare: Dimmornas hus av Alix Rickloff, Flytten till Cornwall av Liz Fenwick, Rosengädda-serien (4 böcker) av Emma Hamberg, Sommaren före kriget av Helen Simonson.
 
Musik som jag förknippar med 2018: All the stars/Kendrick Lamar, High with somebody/Sandro Cavazzo, Born to be yours/Kygo, Imagine Dragons, What happened to us/Chris Kläfford
 
 
Något som fått mej att må bra: Är all kärlek jag fått av döttrarna, maken, postfamiljen och ni fina vänner.
Hade inte överlevt utan er!
 
Tagit något avgörande steg 2018.
Det första steget kom sej av att maken blivit sämre och tog kontakt med Försäkringskassan i februari, för att påbörja utredningen om att bli sjukpensionär.
Det blev startskottet för en dryg utredning som gjordes först i oktober, fyra resor ner till Borås.
Än har vi inte fått något beslut.
 
 
Så inledde jag "Operation Övertalning" av maken, angående att köpa nya soffor, vilket fungerade bra.
I oktober kom båda nya sofforna hem!
 
 
Boken som vänt upp och ner på allt som rör livet är "Lev livet fullt ut - Din väg till andligt uppvaknande" av Eckhart Tolle.
Läste ut boken och började om igen.
Vissa delar förstod jag knappt och blev frustrerad.
Började om en tredje gång.
Därefter gick jag endast tillbaka till vissa delar för att läsa om, särskilt kapitlet om Negativitet.
Det var här jag förstod varför jag mådde så dåligt, negativitet är själsdödande.
Min kropp mår dåligt för att min själ är på väg att kvävas, av mina egna handlingar.
I höstas hittade jag YouTube klipp där Eckhart Tolle är gäst hos Oprah Winfrey.
Att höra honom själv berätta om det han skrivit var precis vad jag var tvungen att höra.
Det rätade ut några frågetecken jag hade och det gav mej mer än att bara läsa.
Än är jag bara i början när det gäller att hjälpa mej själv till att leva mer nu och vara vaken över negativitet.
 
 
Har gjort i ordning en burk att börja samla på fina minnen i.
Vackra, kärleksfulla, fina och lyckliga saker värda att påminnas om.
Tror att det kan vara till stor hjälp för mej att hitta tillbaka till ett vanligt liv igen och fokusera på bra saker!
 
Så kära vänner som orkat läsa ända hit - Gott Nytt År!!
3