Ett livstecken
Tänk!
Det har gått hela två veckor sedan sist jag skrev något här.
Två veckor...!
Torsdagen den 5 februari kom älsta dottern lite överraskande till oss, vi trodde att nästa besök skulle bli till påsk.
Hon stannade till denna onsdag, vilket var ytterst uppskattat av oss alla.
Särskilt hos yngsta dottern som fick sällskap på sportlovet!
Fredag den 6 februari skulle jag först till tandläkaren och byta en plomb och sen åka till healern för tredje gången.
Kom så långt som att bli bedövad, innan min tandläkare avblåste vidare plombbyte, för jag fick en rejäl hostattack!
Fick knappt luft mellan hostningarna och rosslade i bröstet när det lugnat ner sej.
Tanken på att ha massor av slangar och mojänger instuckna i munnen i över en timme, gjorde att han bestämde att jag inte skulle klara en behandling.
Måste erkänna att jag hade mina dubier innan, men tänkte att det är väl bara att bita ihop... eller kanske inte just det!
Ville i alla fall bara få det gjort, då jag var extremtorr om läpparna med inflamerade sprickor i början av januari då det först var tänkt att det skulle ske.
Så fick jag en ny tid, men dagen innan ringde de och bokade om tiden, för min tandläkare var sjuk!
Det blir intressant och se när det blir av...
Hos healern blev det axlar och nacke som hon koncentrerade sej på mest.
Inget alls på mina fotleder.
På lördagen hade jag extrem värk - så kallad träningsvärk!
Jösses vad den omgången hade tagit...
Denna vecka har det inte varit roligt att vara brevbärare på landet kan jag säja.
Alla småvägar och särskilt grusvägarna, har haft antingen isbeläggning eller så har bilen skurit igenom och modden gör att man kanar och slirar utan kontroll.
Det gör att jag sitter på helspänn hela turen igenom och håller andan på de besvärligaste ställerna.
Vilket i sin tur gör att jag är helt slut när jag väl kommit hem.
Så slut att jag knappt orkar kolla på annat än filmer eller tvserier.
Tur att jag har netflix, även om jag funderar på att säja upp den, gillar bättre Swefilmer, men det har blivit något konstigt med mitt konto där.
Om jag ska sammanfatta dessa två veckor, så har förkyldningen blivit bättre, men inte bra.
När jag trodde att det var sluttampen jag nått, så kom lite symptomer tillbaka, så nu känns det lite tröstlöst...
Fina, fina bilder. =)
Goda semlor och tulpanhjärtat. =)
Men du, vilken otur med tandläkaren. Nu håller vi tummarna för fjärde gången gillt. Det är jobbigt när man har något påfrestande "att se fram emot".
Mycket trivsammare med besök av dottern.
Den här helgen tycker jag att det har varit vårdoft ute, det är en härlig känsla att vi går mot ljusare och isfriare tider.