Dubbelnummer av veckorna 45 och 46
Vecka 45
Veckan började som alla andra veckor denna höst, med en vanlig jobbdag på måndagen.
Det enda som inte var som alla andra måndagar, var att jag var tillbaka på jobbet efter en intensiv helg.
Kände mej helt otroligt pigg trots allt.
Måndag
Något jag tänkt mycket på under hösten, är att det är så många skogsägare på mina turer som "hyvlar av" enorma mängder skog just nu.
Precis som om det kommer att bli extra skatt på träden efter nyår.
Kalhygge efter kalhygge gör mej deprimerad.
Tisdag
Den här morgonen var det ganska halt, kan jag lova, att gå till jobbet.
Kullerstenarna i stan var snorhala.
Svartis är lurigt farligt.
Det fortsatte att vara kallt, så isen låg på vattenpölarna långt in på dagen.
Det blir i alla fall lättare att hålla upp humöret, när de ständigt grå himlarna får färg och solljuset visar att inte alla färger försvunnit än.
En lantlig idyll i sidspegeln.
Onsdag
Hade fridag på både onsdagen och torsdagen, vilket gjorde att vi bestämde att uträtta en hel del ärenden på onsdagen.
Här har några eklöv frusit in i isen på dammen vid det stora sjukhuset vi var till först.
Makens skena (för sin vänstra fot) behövde lite reparation i fästremmarna.
Grannen hade kört in i vår bil och bucklat vår framskärm, så vi åkte till vagnskadespecialisten för att få en bedömning av skadan.
Tyvärr är skärmen knäckt och den måste bytas ut.
Även om det blir grannens försäkringsbolag som betalar bytet, så ger de oss besväret med att vara utan bil och hur vi ska lösa problemet med att få dit och hem vår bil.
Torsdag
Torsdagen bjöd åter igen på gråväder, men nu är lärken vackert gul innan den tappar barren.
Ser extra vackert ut mot den röda bodan i trädgården.
Så är det det här med flytten av min mor.
Kommer ni ihåg att jag skrivit om det flera gånger förut?
Kommunen mor bor i har bestämt att dementa äldre och äldre med mobila och medicinska problem inte ska bo tillsammans.
Så de har byggt ett nytt stort vårdhem för dementa inne i staden.
Nu är det bestämt att hon flyttas den 2 december och nu har det börjat dra ihop sej inför flytt.
Som väl är, måste jag inte ta ledigt för att vara med i flytten, men det är så många beslut som blir extra svåra att ta, då min syster och jag inte har någon kontakt.
Rummet min mor får är mindre än den hon nu bor i.
Det gör att jag måste bestämma vilka saker som ska med och vilka som ska bort.
Här börjar det jobbiga.
Min syster ställde till med en massa oreda och bråk när min familj blev ensam om att flytta mor min till det hem hon bor i nu.
Mitt i allt kommer jag på att min syster inte ens VET att mor ska flytta!
För jag är den enda kontaktpersonen!
Nu tror jag att alla problemen är lösta, men jag vet inte vad som väntar.
Fredag
Det är så mörkt varje dag jag går till jobbet nu.
Och mörkt då jag slutar.
Den här perioden av året tycker jag är allra jobbigast.
Det blev en riktigt krävande och tung fredag, vi nästan drunknade i tidningar, post och paket.
Trots att jag lugnt och metodiskt betade av alla göromålen under dagen (och jag tyckte att det flöt på bra) så blev det sent.
Hann bara tillbaka till kontoret, när det var dax att gå hem.
Väl hemma så var jag så stressad så det störde nattsömnen.
Började att känna mej sjuk, trots att jag inte var det.
Vad som hände att jag tappade alla mina verktyg för hanteringen av min utmattning och föll tillbaka till där jag var i slutet av december förra året.
Fast det förstod jag inte förrän på tisdagen veckan därpå.
Ett inlägg på Instagram gjorde jag i veckan, som innehöll 10 bilder från London.
Vecka 46
Måndagen började jag med att komma försent till jobbet, med bara 5 min, men i alla fall sent.
Det hade snöat under småtimmarna, inte mycket, men tillräckligt för att jag var tvungen att leta fram vinterskorna.
Hade ingen kontroll på mina känslor och jag var så uppe i varv av dålig nattsömn och obefintlig hantering av min utmattnings olika besvär.
Dagen var den vidrigaste dag jag haft i mitt postliv, vilket inte hade med jobbet att göra alls.
Efter ett samtal (säkert det femte i ordningen) från avdelningen där min mor bor som handlade om flytten, så hände det.
Först får jag en fruktansvärt obehaglig känsla av att min kropp skavde och var obekväm för mej.
Sen kom monstervärken i hela kroppen.
Tog mej igenom hela dagen, utan övertid, men prick på minuten (trots att jag lagt till de 5 minuter jag kommit försent).
2019.11.11 är ett häftigt och en stor sak för de som håller på med magi eller är roade av nummerologi.
Råkade titta på klockan både kl 10.10 och 11.11!
Tyckte att det var häftigt.
Snön hade smält redan kl 10 överallt utom högst uppe på berget.
På väg hem från jobbet, kollar jag in de nya gatlamporna, som kommunen passar på att byta till, då de ändå ändrar utformningen av gatstumpen de gräver upp.
Det regnar ordentligt, men det syns inte.
På tisdag morgon sjukskriver jag mej, jag sa att jag hade monstervärken från helvetet.
Så får jag ett sms från min psykolog att jag kan få byta min tid från torsdag till tisdagen i stället.
Vilket jag gör.
Det är av min psykolog som jag äntligen får upp ögonen för vad som gör mej sjuk.
Här har ni varför jag fått en känslomässig burnout just nu.
Har nämligen inte alls skött om min återhämtning sedan London.
Varje dag har jag i stället kommit närmare den jag var förr, den som inga gränser satte och bara pressade sej själv utan att stanna upp.
Satt denna måndag i postbilen och var arg och frustrerad över andra idioter i trafiken bland annat.
Detta har jag inte gjort sedan jag blev sjukskriven förra året.
Torsdags eftermiddagen bjöd på ett otroligt gult ljus.
Känner igen detta!
Lördag morgon, väder check - grått, regnigt och varmt.
Två och en halv timme senare i Göteborg - väder checken får samma svar.
Varför var det så intressant med vädret?
Jo, för jag var tillsammans med hon i rosa och hon i svart brevid, på Lisebergs Jul!
Vi klev innanför grindarna efter kl 12 och hade hela 8 timmar att göra vad vi kände för.
Vad som gjorde att vi var där med den tidsplaneringen, var att vi hade följt med samma bussresa!
Mer om detta i ett särskilt inlägg!
Gjorde ett inlägg på Instagram denna vecka, som innehöll 7 bilder från Liseberg.
Jag bor i närheten av Liseberg men har aldrig varit på jul på Liseberg. Har fått för mig att det är tråkigt? Men dina bilder såg ju supermysiga ut!