Veckorna 26 och 27 2020
Vecka 26
En varm och efterlängtansvärd sommarvecka.
Lite för varm att jobba i, men en perfekt sommarvecka.
Vi höll på att svimma i värmen då vi jobbade, men ändå var det en minnesvärd vecka.
Att bli ansvarig för sommarblomplanteringen efter två veckor på jobbet, där de andra jobbat mer än två månader längre än jag, var lite för långt utanför min säkerhetsnivå.
Även om jag faktiskt har massor av kunskap om blommor.
Har alltid vetat att jag har massor av blomkunskap, men jag har aldrig fattat hur djup min kunskap är.
Nu när jag jobbat på mitt jobb i en och en halv månad, så förstår jag att jag är på rätt plats i kunskap mätt.
Allt jag lärt mej har jag lärt mej för att jag älskar blommor och trädgård.
Dessutom har jag provat en hel del förr och vet när det passar att ha vissa blommor och inte.
Nu vet jag hur det känns att vara på rätt plats i livet för första gången.
Har jobbat där jag jobbat i nästan 30 år för att jag var bekväm med det.
Nu har jag stigit utanför bekvämlighetszonen och upptäckt att jag kan så otroligt mycket mer än jag vetat om.
Det bästa är ändå att kliva utanför bekvämlighetszonen och upptäcka att det inte är konstigare än att jobba på posten som jag gjort i nästan 30 år utan att ifrågasätta.
Det är det här jag kan.
Det är det här jobbet som är vad jag verkligen kan.
Att vara brevbärare är inte så enkelt som man kan tänka, men när jag nu jobbar där jag är meningen att jobba med vet jag skillnaden.
Passion och kunskap går hand i hand.
Åt väster ser vi något som ser ut som rök, vilket är dimma.
När vi närmar oss området ser vi dimman ligga tät.
Att jobba på en kyrkogård inkluderar att fylla upp gravar som sjunkit efter det att kistans material gett vika för jordens tyngd.
Här fyller vi upp en grav som sjunkit mer än 30 cm på en vecka.
Värmen gör att vi söker kyla på alla tillgängliga sätt, här sköljer Magnus huvud och keps i iskallt vatten.
Slår gräs som vuxit mer än en halvmeter långt för andra gången.
Min svarta tröja har blivit täckt av ett lager av hödamm och blivit grå.
Så här såg min klipparvy ut innan maskinen blev överhettad och vägrade starta igen.
Så fick jag en efterlängtad träff med min finaste postfamilj!
Vi träffades och spelade äventyrsgolf innan vi åt middag på restaurang tillsammans.
Stilstudie av vinnaren av denna äventyrsgolf - Peter.
Mitt lag - Maria och Anna vid 9e hålet.
Lånar denna bild från Jenny.
Vinnaren valde en hamburgemeny.
Vilken såg jättegod ut.
Tvåan och trean valde en Ceasarsallad respektive en vegetarisk pizza, vilka såg gudomligt goda ut.
Patrik och Cattis valde enorma räkmackor, mums!
Jag valde denna pizza med massor av godsaker på.
Den var sagolikt god!
Maddemadde valde en sommarsallad med friterad ost på.
Underbart lockande rätt!
Selfie av mej som jag såg ut direkt hemkommen från äventyrsgolfen på tisdagskvällen.
Häckklippning i Västra G.
Vi klippte varannan häck i spöregn och gjorde det bra.
Tänk vad fint det blir då vi varit på en kyrkogård!
När vi gjort allt arbete tillsammans och några minuters väntan får oss att koppla av.
Vitklöver som blommar ymnigt just nu.
Vädret är torrt och supertorrt.
Gräsytorna är bruna och allt luktar hö.
Vi vattnar och ändå får vi kämpa för att få gravblommorna att överleva i hettan.
Vecka 27
Det ska vara dubbel jordsättning på denna kyrkogård inom loppet av två dagar, så vi jobbar hårt med att göra kyrkogården vacker och välskött.
Denna vecka ligger fokuset på gruset, eller som här med grusgångar.
När vi kört med en så kallad HD så ser grusgångarnas kanter ur så här.
På skogskyrkogården hade någon gjort detta kotte hjärta vid en grav.
Sommar mat som sallad med lax som här är en riktig hit dessa heta sommardagar vi upplevt.
Rostider
Mörka regnmoln kommer närmare.
Utsikt för mej vid rensning av en lång gång med massor av ogräs i under dagen.
Mitt rensningssällskap hela tiden.
Ovädret kryper närmare.
Här kom skitvädret!
När jag rensar i ogräset får jag upp detta band av Ängssyra rötter, som jag direkt får idéen av att göra ett halsband av.
Tänk er själva något liknande i silver eller guld!
Vi har massor av smultron i vår trädgård just nu!
Sten hjärta!
Regn är på väg mot oss!
Regnet är över oss!
Randa grusgångar är det som jag tycker är det finaste vi gör på en kyrkogård!
Här har jag fel sorts kratta att randa med men vad gör det?
Det blir ändå fint och helglikt.
Vy från gräsklipparen.
Ajajaj, vad det kan regna småspik när det väl regnar....
Tack för jättefina bilder och att du delar med dig av ditt nya arbetsliv!
Men jag förvånas, fortfarande, över att det sker manuell ogräsrensning i kyrkogårdsgångar och runt kyrkorna.
Det lär ju bli en hel del kilometer i alla sjutton kyrkogårdarna....
Kram från "12-an"