Veckorna 17 och 18 2021

Vecka 17 - grusvecka.
Nu har säsongen verkligen börjat!
Säsongens grovschema är uppdelat en grusvecka och en gräsvecka, så det är byte varannan vecka mellan dessa veckor.
Den här första grusveckan kändes det som att vi inget annat gjorde än att kratta/räfsa.
En rolig sak som vi retat varandra med, är vilket namn som gäller för kratta respektive räfsa
Det slutade med att vi döpte om dem till kräfsa efter en felsäjning jag gjorde, jag sa "jag vill ha en kräfsa och en ratta..."
Först och främst grusgångar och grusgravar, men sedan fortsatte vi kratta/räfsa alla gräsmattor, för de senaste veckornas många mycket blåsiga dagar hade skräpat ner kyrkogårdarna rejält.
Kan ärligt tillstå att jag nästan "spydde" på att kratta/räfsa mot veckoslutet, i alla fall mina muskler i kroppen gjorde det.
Trots det så var det en mer överväldigande känsla som tog över och vann, det kändes som att vi "väckte liv" i våra kyrkogårdar med räfsa och kratta!
Och så fint som det blev!
 
 
Se bara vilken fantastisk grusgång som välkomnar besökare!
 
 
Första veckan att få göra vackra mönster i grusgravarna, vilket följer med en grusvecka, är något jag verkligen älskar att göra!
Det här nya mönstret jag hittade på är jag väldigt förtjust i!
 
 
Kommer ni ihåg hur det såg ut när jag planterade ut penséerna i den här planteringsytan?
Hyacinterna hade bara kommit till knoppstadiet, se här.
 
 
Första gången för säsongen som jag sitter på vår åkare med harv bakom!
 
 
Det är ofta minusgrader om nätterna fortfarande, så när vissnade blommor togs bort ur en vas, så följde hälften av vasens vatten med som is.
 
 
Så här mycket skräp "kräfsade" vi upp från både häckar som gräsmattor på denna kyrkogård.
Det blev många lass med skottkärra till vår "dumpningsplats".
Dumpningsplatsen blev så proppfull av grenar och annat ris, så vi var tvungen att be om hämtning.
 
 
Har funnit min praktikplats för de två första perioderna, på en liten och charmig Handelsträdgård.
Mannen som äger den är en mysig man som påminner mej om min morfar på något sätt.
 
 
Efter mitt andra möte med honom, så skickade han hem små frösådda smultronplantor.
 
 
När gruset var avklarat på alla kyrkogårdar, tog vi tag i ett större projekt att rensa alla häckar och ge ny jord och gödning.
Det har legat ett lager med täckbark i häckarna, men efter varje höst då vi blåser löv, så har lagret tunnats ut och barken har i stället legat spritt över gravar, gräsmattor och grusgångar.
Tanken med täckbarken från början var att hålla bort ogräs, men det kommer ogräs i alla fall.
Dessutom är det svårare att rensa ogräs med täckbark på, än ogräs från ren jord.
 
 
Dessa redskap har jag använt mej av för att preparera häckarna inför gödsling och ny jord.
 
 
Ser ni alla högar på båda sidor om häcken?
Det är löv, bark och ogräs!
Här väntar vi på ett nytt lass jord som ska bli levererat.
Bakom gravstenen längst fram mot kyrkan till höger gjorde jag ett ovanligt och överraskande fynd.
 
 
Fyndet var grodan Lennart, som jag råkade köra min "ogräskrok" runt och dra ut ur busken.
Han var så sömnig att jag var rädd att jag dödat honom, så Danne gjorde en undersökning och fann att så inte var fallet.
Danne bäddade ner Lennart under jorden där jag råkat gräva fram honom.
Varför namnet Lennart?
Han påträffades bakom gravstenen som det stod Lennart på...
 
 
På lördagen så  kom älsta dottern hem, för hon var ute för att hitta en plats för hennes kommande projekt "Vårdrottningen" skulle fotograferas på.
Under vår väg dit, hittade vi denna otroligt fina pärla till pensionat!
 
 
Som hade en stor trädgård på baksidan av huset och slutade med en egen strand med brygga, grillplats och bänkar.
 
 
Här står jag på bryggan och tar en bild mot huset som skymtar längst bak i bild.
 
 
Parkbänk med utsikt över sjön.
 
 
Så fortsatte vi mot målet, där vi hoppades platsen med stort P skulle vara.
Vid sidan av vägen i en stor - jag menar enorm - hage betade en massa Gutefår med lamm!
 
 
Så vårlig syn!
 
 
Vacker utsikt nära den plats vi hade önskat skulle passa för "Vårdrottningen".
 
 
Rätt framför näsan på mej, dalade en liten vit fjäder ner och lade sej framför mina fötter.
Det kändes som en hälsning från "higher forces" - en bra hälsning.
 
 
Så vackert med vitsippsbackar.
 
 
Och ja, vi hittade "Vårdrottningens" plats och på söndagen åkte vi ut och fotograferade.
Nåja, dottern både var modell och fotograf, jag var assistent och allt-i-allo.
 
 
En strid liten bäck kantad av mossiga stenar och vitsippor - så vackert.
 
 
Så fick vi finbesök!
Dottern sa genast att det var ett tecken på att vi valt rätt ställe för "Vårdrottningen" - nu var det "cat approved"
Kattkillen var mycket intresserad av vad vi höll på med, han till och med hoppade in i bild en gång!
 
 
När fotograferingen var klar, så var det mycket annat vackert som skulle fotograferas.
 
Vecka 18 - gräsvecka
 
 
På måndagen innan älsta dottern åkte hem, så tog vi en till tur i vackra Valle.
 
 
Vid en annan lite strid bäck, hittade vi en mysig grusväg in i lövskogen.
 
 
Här fotograferades porträttbild av dottern iförd en av hennes egna skapelser, en fantastisk klänning hon sytt av ett påslakan!
 
 
Så började det regna lite och vi vände hem innan älsta dottern åkte hem till sej.
 
 
Vår Forshytia har en konstig växtform, men den blommar fint i alla fall!
Har precis avslutat två inlämningsuppgifter till skolan och läst igenom det vi ska gå igenom på måndag-onsdag vecka 19.
 
 
Mellan sol och regn framträder färgerna fantastiskt bra mot de regntunga molnen.
Nu går det fort framåt för tillväxten av alla tulpaner i mittrabatten (och naturen i stort), förutom regn så räcker lite mer värme och naturen kommer att explodera.
 
 
Gräset på den här kyrkogården är nästan ett monstergräs då det gäller att växa, den växer alltid även genom torka då alla andra gräsmattor gulnar.
"Nu är det kört" sa Mange när vi klippt klart här, "Nu har vi väckt den björn som sov"
Gräset var så långt och tjockt, så gräsklipparen dog flera gånger där det var som värst.
Som om inte tjockleken och längden räckte, så regnade det hela tiden vi klippte, vilket inte gjorde saken bättre.
 
 
Efter klippning är det dax för kanttrimning - kanter mot gravar, murar och grusgångar.
Här lekte jag lite och fotograferade genom mitt nätvisir, därav ränder/rutor i ett lager över bilden.
 
 
När det inte regnade så sken solen, eller som denna dag då det haglade i omgångar.
Tänk att vi är inne i maj redan och det fortfarande är minusgrader på morgonen, allt är så sent kommit iår.